Mars
9 Mars v.23+3
Ett tag sedan jag skrev nu. Bebisen växer och frodas och därmed min mage. Många tycker att jag är ganska stor för att vara 5 1/2 månader gravid. Jag vet inte. Det är bara som en kula frampå magen i alla fall och inte nåt på bredden än så länge. Det kanske är så att jag bär långt ut eller att det bara syns mycket på mig. Jag har hittills gått upp 6kg. Ganska normalt tror jag.
Förra helgen var vi och köpte mamma kläder till mig på en "Outlet" i Petaluma ca 30min från oss. Där har de en massa affärer, mest märkes affärer, där det säljs billigare än i affärerna i stan.
Där finns också en affär med mammakläder. Det var jätte billigt där plus att det var rea så jag har köpt på mig så att jag har så det räcker. Bla. ett par shorts och baddräkt. I slutet i juni så kan det ibland vara uppe mot 40 grader här och då är det shorts och poolen som gäller.
Jag har också börjat simma en gång i veckan på College of Marin i en class där min gamla cross country coach är tränare. Det är så skönt att ligga i vattnet och bli tyngdlös. Jag har på sista tiden som jag nämnt tidigare blivit lite "trött" i ryggen. Det är ibland obekvämt när jag ska sova och speciellt på eftermiddag/kvällen när jag varit uppe och gått hela dagen. Då orkar min rygg inte riktigt längre. Det är inte så farligt annars mår jag jätte bra.Jag har varit hos doktorn en gång sen senast och det verkar som om min livmodershals inte har ändrats nåt. Jag ska dit om en vecka igen. Så jag komer att lära känna honom bra. Jag frågade honom hur stor chansen är att man får honom vid förlossningen och han sa till 80 %. Det låter bra tycker jag. Det är alltid skönt nu när jag har träffat honom så ofta och han vet vem jag är. Det är en bra sak med att föda här i USA, att man oftast får den doktorn man ser under graviditeten. Det är ju upplagt lite annorlunda här än hemma.
Vi har varit väldigt sociala det sista. I onsdags var vi på 30 års fest och igår, lördag, var vi först på en födelsedags fest på dagen och sen på middag inne i stan med mina tjejkompisar med respektive hemma hos Anne och Adam. Jätte kul var det. Men också tröttsamt för lilla mig. Jag somnade på soffan klockan 11, då orkade jag inte mer. Sen väckte Conny mig och sa att det var dags att åka hem. Jag körde eftersom jag är chaufför nu för tiden.
För två veckor sedan hade jag värsta förkylningen och var helt täppt och kunde inte andas. Conny var så go och tog hand om mig. Lagade mat, städade och handlade.
Jag har lagt upp en ny bild att titta på. Visst har magen växt sen sist?

20 Mars v.25
Våren är här. Vi har haft 20 grader i skuggan de senaste dagarna, ingen jacka när man går ut. Det är så skönt. I morgon ska det regna lite men snart så får vi inte mycket mer regn. Det brukar regna sista gången i april och sen får vi vänta tills oktober innan vi kanske får något mer vatten. Så det är viktigt att det regnar mycket under vintern.
Igår var jag hos doktorn igen. Allt var bra som vanligt, ingen förändring på "halsen" fortfarande vilket är skönt. I måndags var jag och tog prover för socker halt och järnhalt i blodet. En del kvinnor får graviditets diabetes så det är det man kollar med socker testet. Jag fick dricka en liten flaska med nåt som påminde om Fanta inom 5 minuter och sen vänta i en timme innan de skulle ta blod. Det var ganska tråkigt att sitta och vänta men jag hade en bok med mig så det gick ganska bra ändå.
På lördag ska vi åka upp till Sacramento och titta på europeisk barnvagn, Teutonia heter märket. De barnvagnar de har här är ingen bra kvalite på och barnet kan inte ligga rakt på rygg. Det finns ingen vagn där barnet kan ligga plant, helt otroligt! Jag har letat som bara den efter europeisk kvalite och hittat en affär i Sacramento.
I torsdags förra veckan slutade jag skolan. Jätte skönt! Jag gillar att gå i skolan men var ganska så trött på att ha uppgifter varje vecka som måste göras. Det hänger ju över en hela tiden men nu är jag klar. Några av mina "kursare" hade babyshower för mig innan vår sista tenta, jätte gulligt. För er som inte vet vad babyshower är så är det en amerikansk tradition att man hyllar familjen och det ofödda barnet och har en liten fest för dem och man ger bort presenter. Det är inte riktigt som vi har det, vi ger inte presenter förrän efter barnet är fött. Först tyckte jag det var konstigt att det heter shower, vadå, badar man barnet eller vad?
Men det är visst presenter som ska "regna" över den blivande bebisen. Himla bra ide faktiskt tycker jag nu. Perfekt att få lite saker så man slipper köpa allt själv :-). I alla fall så hade några gjort mat och tagit med sig och vi fick en massa fina presenter. Lite kläder och en filt, en söt liten badrock och små gosedjur. Jag tyckte det var himla kul och gulligt av dem. Jag uppskattade det verkligen. Ikväll ska vi till Mia och Jon och planera vår "riktiga" shower. Mia ska hålla i den hemma hos sig för det är inte meningen att man ska göra något själv. Fast jag tänker göra inbjudningskorten för det vill jag gärna. Vi funderar att ha den i slutet av april med bara tjejer. Det blir för många om vi ska ha allas respektive med också. Jag tror också att killar inte tycker att det är så himla kul att gå på en sådan tillställning. Conny tycker också att det är skönt att slippa. Traditionen är att man bara är tjejer.
Jag har också fixat en barnläkare i veckan. Här väljer man alla sina doktorer själv. Jag hoppades på att få den doktor som Mats och Caisa har till Alexander. Hon ska visst vara jätte bra och när jag pratade med min doktor om det i tisdags så rekomenderade han henne också. Det enda kruxet var att hon kanske inte skulle ta emot nya patienter, men det gör hon så det är fixat. Den 4 juni ska vi träffa henne och prata om vad som händer/görs efter förlossningen då hon kommer för att ta hand om bebisen.Vi har också anmält oss på en kurs serie på Marin General Hospital där jag ska föda. Det är fem olika tillfällen med nya ämnen varje gång som tex. amning, barnsäkerhet mm.
Den enda skillnaden jag märkt på mig själv nu under graviditeten, förutom att magen växer då, är att jag har blivit ganska "flummig". Jag är lite snurrig och har inte samma koll på saker som jag haft tidigare. Jag som är så himla ordningssam.
För 2 veckor sedan ungefär fick vi bekräftat att jag är totalt väck! Jag var nere på ett av köpcentrat nära oss och köpte ett presentkort till en kompis och gick sen in på Body Shop en snabbis. Jag var borta i ca 20-25 minuter. När jag kommer tillbaka är bilen borta! Först blir jag lite tveksam, jag kanske parkerade någon annanstans?.... Jag går runt en liten stund men hittar den inte och jag är helt säker på att jag parkerade i DEN rutan under DET trädet. Så börjar jag bli lite orolig. Vad jobbigt! Ska jag gå hem nu, det orkar jag inte, jag får ta taxi. Mobilen har jag inte med mig. Vad gör man om bilen blir stulen? Jag började tycka lite synd om mig. Jag går in på Macys och pratar med deras säkerhetsvakter som ringer till köpcentrats vakter. De kommer på en gång sa han. Det kommer en kille i bil. Han frågar hur bilen ser ut, vad det är för märke och registreringsnumret, fast det kommer jag så klart inte ihåg. Under hela den här tiden känns det ganska overkligt att någon ska ha "snott" bilen. Det skulle märkas för bilen var låst och jag har den nya bilen också vilken jag tror inte är lika lätt att ta sig in i. Jag säger också till vakt killen att jag är lite snurrig nu när jag är gravid men att jag inte tror att jag är sååå snurrig..... Det är jag! När vi åker runt hörnet står bilen där. Precis där jag parkerat den. Under samma ruta och ett likadant träd men lite längre bort bakom huset på parkeringen. Jag börjar gap flabba och det gör han med, vad ska man göra? Där är den ju! säger jag. Jag har gått in på Macys genom ett par dörrar och ut genom ett annat ställe och ja, inte vetat var jag var eller nåt. Skönt att den inte var stulen i alla fall. Jag fick känslan av att det inte har hänt bara mig. Vakt killen sa att det är så ibland när man går in på ett ställe och ut på ett annat och parkeringen ser likadan ut. Men ändå!!! Hur flummig får man vara! Det är en kul historia i alla fall. Vakt killen fick sig ett gott skratt och Conny undrar om han vågar släppa ut mig nåt mer, jag kanske inte hittar hem :-).

Linda Svensson